Idag har jag haft en riktig skrivarverkstad här hemma. Hemstudier stod på schemat och det är precis vad som utförts. Det är sjutton att flyten kommer dagen innan det är dags att redovisa, men glad är jag för det och tacksam att pressen bidrar till fina (enligt mig *ler) matematiska beräkningar. Mitt inre lugn inför diverse projekt och skolarbeten, där min pappas motto: "Det ordnar sig alltid", satt sig hos mig tror jag är anledningen till varför skrivproppen släpper i sista stund. Men jag ska inte ropa hej än, bedömning av denna uppgift ska göras av vår kursansvariga på Lnu. En liten ljusglimt känner jag dock, så ikväll firar jag och älsklingen med ett stort lass glass. Det är vi bägge värda!
Travis är inne i en period då han pratar mer och mer, och på så sätt gör sig riktigt förstådd. Vår sötnos ♥ Dessutom är det tendenser till en liten nej-sägare. När jag hämtade honom på dagis idag och sa att han skulle följa med mig hem så säger han: "Näe, luta mamma!" (=Nej, sluta mamma) och hötter med sitt pekfinger och med en allvarlig min därtill. Man kan inte annat än att le men får snällt hålla masken och resonera med honom. Lillgammal minsann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar